Jag har lite svårt att släppa det här med Natasha Richardson. I måndags morse var det ingen i hennes familj som trodde att dom idag skulle ha haft vaka för henne. Eller att hela Broadway skulle ha släckts ner till hennes minne.
Ofattbart att ett sådant trivialt fall skulle ha sådan fruktansvärd utgång. Det blir ju att man tänker sig för kanske lite mer när det gäller skidåkning i alla fall den närmaste framtiden. Ska iaf köpa den där hjälmen innan nästa åk.
Jag tänker på Liam hur ensam han måste vara just nu. På dom bilder man hittar så ser dom så otroligt kära ut. Tänkte på han härom kvällen när jag kröp ner bredvid min prinsessa. Hur ensam han måste vara i sin säng.
Det verkade vara spdan glädje och kärlek mellan dom.
Ja det är ofattbart att livet bara kan ryckas ifrån en sådär fort på ingen tid alls.
Tack för allt!!!!
10 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar