Namngivelse

Sitter och lägger och upp bilderna från namngivelsen från i lördags. Enkelt sätt så att alla kan se bilderna. Ja internet gör en del saker smidigare. Shit väcker mycker tankar att titta på bilderna. Hade många tankar förra helgen med. Var ju bebisar överallt. Man blir ju direkt påmind om att man själv inte har något barn eller kan få något barn. Lite jobbigt att ladda upp bilder på min prinsessa som håller olika bebisar eller mig själv för den delen. Ska även på dop senare i vår då senaste tillskottet ska döpas.

Svärfar har köpt barnvagn för att underlätta för sina barn som har barn nu. Alltså så att dom ska slippa dra med sig sin barnvagn till han så har han köpt en som dom kan använda när dom är där. Allt kretsar kring bebisar.

Facebook svämmar över av mina kompisar bebisuppdatering, det är bebissim, dregglande ungar, ungar som inte kan sova på hotell, ungar som fyller ett år å bara älskar sin Bobbycar, hissar som stänger barnvagnar ute eller folk som är banrvakt åt andras ungar för att klura ut hur tätt dom ska ha mellan sina egna barn.

Jag passar inte in någonstans alls i denna bild. Sorgligt. En god vän till mig sedan 20 år tillbaka väntar tvillingar. En bekant till mig som inte visste om hon skulle göra en könskorrigering eller ej för några år sedan är på smällen med. Finns det någon rättvisa i allt detta? Jag har svårt att se detta nu. Min kvinnas far verkar också vara emot surrogatmammor............life is just sweet.

Legalisera surrogatmammor i Sverige

Så enkelt det skulle vara om det var lagligt med surrogat i Sverige. Än som det är nu punga ut med en miljon för att påbörja ett surrogatprogram. Just nu är det den enda utväg för oss att skaffa barn via surrogatmamma. Skulle vara underbart att få barn så. Vissa uttrycker det som att man hyr en livmoder och det skulle det ju vara i vårt fal. Vi skulle använda våra egna ägg i sådana fall. Hur långt är vi ifrån att surrogat ska bli lagligt i Sverige? Vilka partier är för detta förutom Birgitta Ohlsson på FP :)? Många heteropar skulle också ha hjälp av surrogatmamma. Hoppas att det snart börjar ta lite fart vad det gäller surrogatdebatten inför valet nästa år.

2 bebisar i magen men inte tvillingar

Jag har lite svårt att undgå när det står något om bebisar. Detta var ju lite ovanligt. En kvinna over there har försökt bli gravid med sin man länge inte hände. Men så utan fertilitetsbehandlingar så blir hon gravid, som ett mirakel. Så går det några veckor och så blir hon gravid IGEN! Så nu är det två foster i magen som har några veckors mellanrum. Dom ska födas i december och dom kommer antagligen att plocka ut den minsta bebisen först. Roligt för dom att dom äntligen får dom barn som dom har längtat efter så länge. Vi har fortfarande inte löst hur vi ska få barn. Och under tiden har ännu en vän gått och blivit gravid. Hon och hennes kille har inte ens vara tillsammans ett år.

Prinsessan är hemma.

Skönt var det att få hem min prinsessa. Så får jag den där värmen och lugnet i kroppen igen :) Me lajk a lot.

I bilen hem berättar hon om en känsla hon fick på dopet hon hade varit på. Att när barnet bärdes fram till altaret för dopakten så hade min prinsessa blivit väldigt känslofylld. Hon beskrev alla känslorna för mig och avslutade med att hon trodde att det KANSKE kunde ha berott på att hon kanske aldrig skulle få bära fram något eget barn till altaret för ett dop. Mina tårar började rulla så sakta.........

Förstår så väl att man inte kan vara positiv hela tiden. Att tänka att klart vi kommer att få barn vi med. Den där jäkla miljon till ett surrogatbarn känns så himla långt långt borta! Och jag som hade slitits med barntankar redan i helgen och min fästmö brukar inte alls vara så här negativ. Den lotten har jag tagit på mig. Stackars henne som måste plocka upp skärvorna efter mig och torka mina tårar hela tiden.

Så denna vecka kommer att innehålla ett samtal till någon psykolog jag kan sitta och snörvla hos. Sedan imorrn ska jag köpa bebispresent och sedan ska vi och hälsa på det senaste bebistillskottet i vår fantastiska vänkrets.

Men först ska jag torka tårarna, samla mig och hitta något positivt något som får mig att le.

Mera surrogat!

Så fick lille Andre komma hem från Ukraina. Det var ju klart att så skulle denna saga sluta. Underbart för hans föräldrar. Men jag nog själv tycka att detta var organisationen som fixade själva surrogatgrejen som inte hade kollat i sina papper tillräckligt. Det ska inte gå till på detta sätt. Ingen människa satsar flera hundra tusen i detta fall endast 300 000 för att få sitt efterlängtade barn utan att veta att dom lagligt får ta med det hem till Sverige.
Och ja jag säger endast 300 000 för i USA så kostar det lungt upp mot en miljon. Men då brukar man slippa dessa små fel fadäser. Och sedan kan man göra det som ett homosexuellt par med. I Ukraina är det inte lika uppskattat men man kan ju skaffa surrogat som ensamstående kvinna. Men ska man då ljuga om sitt förhållande sin kärlek, nej jag har kommit längre än så i mitt liv.

Surrogat ser ut att kanske vara vår endast utväg fortfarande. Varför ska det vara så mycket skrik om surrogat. Kvinnorna som får bli surrogatmamma måste ha fött egna barn vara friska och ha ett ordnat liv. Alla dessa människor som snackar om utnyttjande utav andra kvinnor kan väl åtminstone läsa på innan dom uttalar sig, ididoter.
Och ja det finns massor med barn i världen som inte har mamma eller pappa men men men som homosexuell i Sverige så finns det inga som adopterar till en. Så då spelar det absolut ingen roll att vi får adoptera när det inte finns några barn att adoptera.

Jag vill också ha barn....någon gång......snart antagligen.

Det är en aningen tungande att typ väldigt många skaffar barn just nu. Inom en period av ett år så är det över tio stycken kompisar som har fått barn eller kommer ha fått barn. Nej säger min sambo, du umgås inte med alla dessa, nej det gör jag ju inte just nu. Men det är vänner som jag har gått i plugget med eller bott i samma korridor med. Och sedan är det ju naturligtvis några som vi umgås med. Hursomhaver är det ju en drös med människor som har korsat mitt liv och jag har haft väldigt trevligt med. Och just nu får alla dom barn....typ.

Plus i kanten för detta med att skaffa barn är att
1) Jag är över 30 vilket är ett mognadstecken om man utgår från vad samhället tycker.
2) Jag har träffat den underbaraste utav människor som jag vill dela mitt liv med. Och hon vill dela det med mig med.
3) Vi har varit tillsammans ett par år, bott ihop i fyra år, varit förlovade i över ett år.
4) Vi är två tjejer. Skulle egentligen haft ganska goda chanser att bli gravid. Bägge utav oss borde kunna bli gravid. Ett besök nere på Storkkliniken eller ställa sig på väntelistan på sjukhuset ja alla tillhandahåller dom spermadonation till lesbiska. Så smidigt det hade varit.
5) Surrogatmamma kan vi anlita. Men inte i Sverige.
6) Man kan adoptera om man inte kan få egna barn. Vi kan få adoptera!!!!

Vad är det som är minus i kanten för att skaffa barn
1) I samband med en graviditet kan jag eventuellt skynda på mitt eget sjukdomsförlopp som då kan leda till att jag behöver en levertransplantation.
2) Min prinsessa kan riskera att blir förlamad i samband med en graviditet. Då pratar vi inte om att lillfingret ingår i en kronisk förlamning utan bägge benen.
3) Surrogatmamma kostar cirkus några hundratusen kronor närmare bestämt en miljon.
4) Ingen vill adoptera till oss för vi är homosar men vi får iaf adoptera!!! Det hjälper ju inte precis.

Vi som egentligen skulle ha så bra odds att skaffa barn men så funkar det inte. Bläää det är tragiskt. Det är inte så att jag vill ha ett barn nu idag. Men jag vill veta att när jag äntligen känner mig mogen för detta så finns det alternativ. Och ja det finns alternativ för miljonärereller om vi vill riskera vår hälsa och just nu är jag ingen miljonär och inte vill jag riskeran min sambos hälsa eller min heller för den delen. Alltså har min sambo och jag inget alternativ.

Surrogat kan man kolla in!

Knasigt!

Helt plötsligt händer det en massa saker. I fel ordning.
Jag har väntat på att gå och se och skriva om Ella Lemhagens Patrik 1,5 sedan dom visade klipp ifrån inspelningarna i vintras.
Och nu när det är pressvisning så har jag redan bokat upp mig på ett jobb. Framförhållning SF tack.

Jobbade idag med......samma plugg men annan klass. En klass jag haft förr när dom var yngre. Allt flöt på bra. Lunchen var pannkakor. Yeps mina viktväktarpoäng flög högt när jag njöt utav fyra stycken pannkakor mums fillibabba. Tack och lov så har jag ju en drös poäng tillgodo.

Jag har fått kneg i tre veckor. Det ska bli kul något jag aldrig gjort och kommer nog aldrig mer att göra igen. Jag ska hänga i sminkbutiker och fixa nya kollektionen. Det som är lite nervöst med detta är att A jag måste spara ut naglarna och B fixa en decent make så att jag inte ser ut hursomhelst.
Hade ju vart ûberguld om lillasyster hade bott i stan nu. Men suck Olso var visst roligare eller hur det nu var.

Ricky Martin har blitt farsa! Till ett tvillingpar. Och allt detta via surrotag HURRA HURRA! Ge surrogatmammor till folket! Underbart med ett till ansikte för detta. Undrar hur lång tid det ska ta innan det funkar i Sverige? I will be first in line so to speak.